RÄDSLA FÖR DET OKÄNDA: Om kvinnors kroppar och sjukdomar

 

Skräck, sjukdomar och svart magi ‒ Jag antar sådana hemsökelser är relaterade till ordning och oordning, kosmos och kaos. Genom oro och chock kan vi förlora vårt lugn, den säkerhet och balans som vi eftersträvar i våra liv. Smärta och kaos hotar ständigt grundvalarna för vår existens. Skräck lurar där saker och ting faller samman, där tillvaron tycks glida ur kontroll och där hot dyker upp ur tidigare oanade regioner.

Inte undra på att vi är rädda för det okända, många av oss undviker att närma oss sådant vi inte känner till och gör allt för att fjärma oss ifrån sådant som död, sjukdom och främlingar. En god vän till mig som fruktar muslimer - alla muslimer. Han är en känslig och trevlig man, även om han röstar på Sverigedemokraterna och vill att ”inkräktande muslimer” omgående kastas ut ur vårt land. Hans granne råkar ha fötts i Bosnien och undervisar i matematik på den lokala skolan. När jag frågade min vän varför han inte knackade på grannens dörr och bjöd in honom på en kopp kaffe, svarade han: "Du är galen! Att prata med en sådan där? Man vet aldrig hur det kan sluta ". Grannen skulle antagligen säga samma sak: "Knacka på dörren hos en sverigedemokrat? Man vet aldrig hur det kan sluta ".

Inte alla faror kommer utifrån, en del växer fram ur vårt inre där stora delar är okända för oss. Fibromyalgi beskrivs som kronisk smärta i muskler och leder, även ett relativt lätt tryck mot de överkänsliga områdena kan upplevas som mycket smärtsamt. Personer som lider av fibromyalgi tenderar också att lida av andra besvär och krämpor, som sömnlöshet, trötthet och stela leder. Det är en smärtsam åkomma som antagligen förvärras genom att många avfärdar den som ett psykosomatisk tillstånd , en reaktion på vardagslivets stress och påfrestningar . Eftersom vi alla kan uppleva sådant obehag är det ganska vanligt att betrakta människor som lider av psykosomatiska besvär som veklingar oförmögna att handskas med sådana lidanden och besvär som drabbar oss alla.

Av flera orsaker är fibromyalgi en mystisk sjukdom, främst därför att dess orsak är höljd i dunkel. Vi vet inte vad som orsakar smärtan. Om vi inte känner dess ursprung kan vi enbart förlita oss på de drabbades beskrivningar av sina plågor och eftersom smärtförnimmelser är högst personliga är det svårt att förstå och behandla sjukdomen. Ungefär nio av tio patienter med diagnosen fibromyalgi är kvinnor, något som har gjort att trångsynta människor har betecknat det plågsamma tillståndet som "kärringsjuka". Äldre sjukjournaler betecknade ofta fibromyalgiliknande symptom som SVBK , ”sveda, värk och brännkärring " en förkortning som användes för att ange att smärtan uppkom utan definierbar källa.  Att skriva SVBK i en sjukjournal kunde alltså betyda att smärtan angavs som "imaginär eller inbillad".

Kanske är beteckningen ”fibromyalgi” ännu ett försök av den medicinska vetenskapen att fästa en etikett på ett antal åkommor som genom att sammanställas antyder något om sjukdomens karaktär. Namn är ofta försök att definiera sådant som tidigare var oförklarligt, att ge det en existens. Ordet fibromyalgi är sammansatt av latin och grekiska; fibro ”fibrösa vävnader”,  myo ”muskler” och algos ”smärta” . Termen fibromyalgi tillämpades först 1983 för att beskriva en sjukdom vars fysiska orsaker inte kunde bestämmas genom objektiva diagnostiska tester.

Det är kanske förmätet att skriva om ett för mig obekant område, som ursäkt skulle jag kunna hävda att min blogg inte är avsedd att vara en vetenskaplig avhandling, snarast en reservoar för funderingar och infall, något som får mig att tänka på August Strindberg, som när han blivit gammal – gammal? Han var ju faktiskt ett par år yngre än jag – villkorslöst kastade sig ut i det okända, utan hänsyn till etablerade teorier och vetenskapliga metoder. Strindbergs nyfikenhet drev honom åt alla möjliga håll. Inkonsekvenser och vildvuxna antaganden besvärade honom sällan. Ofta bemödade han sig om att skriva som om han vore en vetenskapsman, men den vildvuxna fantasin kunde påminna om den man finner hos nyfikna barn. Ohämmade spekulationer laddade honom med en energi som han släppte lös i sitt litterära skapande. Han rörde sig bort från verkligheten, eller snarare – han bröt ner den till olika fragment som han sedan fogade samman i enlighet med mönster han själv skapat.

Strindbergs Blå bok är fylld av märkliga infall och svindlande korrespondenser. Med hjälp av galen statistik och kufiskt konstruerade argument bevisar han att kornknarren inte existerar. Han spekulerar över varför en valnöt liknar den mänskliga hjärnan och frågar sig vad Skaparen hade för avsikt med att låta Kinnekulles kontur motsvara basen på en grekisk kolonn. Han presenterar sin uppfattning om att månen förmodligen är en enorm skiva av kvarts som återspeglar den nordamerikanska kontinenten. När någon frågade honom om han verkligen menade allvar när han presenterade den sista slutsatsen svarade Strindberg att det var "en vacker teori" som det inte ankom honom att bevisa. Jag tycker att vissa av de diagnoser som rör kvinnosjukdomar ger intryck av att ha samma vetenskapliga värde som Strindbergs spekulationer, d.v.s. vilda gissningar, uppfinningsrika tolkningar som bygger på slutsatser baserade på en milt sagt skraltig forskning.

Time and the OtherHow Anthropology Makes Its Object som publicerades 1983, samma år som termen fibromyalgi introducerades, förklarade Johannes Fabian hur forskare begränsas av den tid de lever i. Deras specifika miljö och upplevelser pråglar deras ideologi och attityder. När en antropolog beskriver och tolkar människors beteende baserar han sin skildring på egna, mycket specifika uppfattningar. Till exempel, om en man studerar en kvinnas beteende och karaktär blir hans diagnos beroende av det faktum att han är en man som är född och uppvuxen i en alldeles speciell tid, inom en viss miljö.

Ett exempel på mäns uppfattning av kvinnors krämpor är begreppet "hysteri" som fick stort utrymme i den medicinska litteraturen under andra hälften av artonhundratalet och vid början av nittonhundratalet. Hysteri ansågs nästan uteslutande drabba kvinnor och sades ligga bakom ett mängd olika symptom;  yrsel, nervositet, sömnlöshet , ymnig sekretion, tyngdkänsla i buken, muskelkramper, andnöd, irritation, aptitlöshet, ökad eller minskad sexualdrift och något som tämligen svävande angavs som "en tendens att orsaka problem".

Efter Första Världskrigets katastrof när tusentals unga män återvände från skyttegravarnas helveten med beteendeförändringar som liknande dem som drabbade "hysteriska" kvinnor, lämnade hysteridiagnosen gradvis den kvinnliga sfären och dess samband med hysteria (grekiska för livmoder). Till en början användes termen granatchock för krigstrauman som saknade fysiska spår i form av olika skador. Den förklaring som till en början gavs för psykiska störningar hos hemvändande soldater var att granatexplosioner hade påverkat deras nervsystem. Orsaken till att sjukdomen identifierades som orsakad av fysiska och inte psykiska fenomen var antagligen att det ansågs skambelagt om ”manliga” åkommor sattes i samband med psykiska störningar. Så småningom kom en del läkare att anse att även vissa fall av "kvinnlig hysteri" kunde kopplas till fysiska trauman till exempel i samband med barnafödande. Emellertid övergavs i allmänhet sådana sammanhang när "granatchocker" och "hysteri" efterhand gled in i själssjukdomarnas nebulösa sfär. Nya sinnesstörningar som neurasteni, stress, ångest, utanförskap, kroniskt trötthetssyndrom , gulfkrigssyndrom , narcissism , bulimi, anorexi , fibromyalgi , personlighetsklyvning, ADHD etc., etc., infördes som sjukdomsbeteckningar eller fastställdes som diagnoser. Faran med publiceringen av nya upptäckter och rön kring olika former av mentala störningar kunde leda till att människor identifierade sina problem med dem och formliga epidemier av specifika mentalstörningar kunde uppkomma. I vissa kretsar har det blivit populärt att skylla sina brister och misslyckanden på psykiska problem, som när en kollega till mig bad en elev att upphöra med sitt ständiga prat i mobiltelefon under lektionerna och hon svarade: "Jag kan inte behärska mitt beteende. Jag har en diagnos."

Psykologiska störningar behandlas med ett brett spektrum av olika psykofarmaka, men också med metoder som psykoanalys och samtalsterapi. Både droger och psykoanalys kan visa sig vara till hjälp, men också vara skadliga. Droger och fysiska ingrepp, som lobotomi, injektioner, elchocker, kan åstadkomma irreversibel skada och även psykoanalys kan vara farlig.

Det är desperata människor som i sina försök att finna en väg bort från kaos och smärta söker experthjälp. En psykiater kan falla för frestelsen att missbruka förtroendet en patient gett honom/henne och falla offer för den vilja till makt som finns inom många av oss. I Sexualitetens historia hävdar Michel Foucault att kvinnor riskerar att bli passiva, viljelösa föremål för medicinskt maktutövande och därigenom övertygas att blint tro på de förklaringar och behandlingar som erbjuds dem, eller snarare ‒ drabbar dem. Män kan i lika hög grad manipuleras psykologer och läkarexpertis. När hennes äktenskap havererade efter det att hennes man börjat gå i terapi skrev författarinnan Fay Weldon att psykoterapeuter är "misslyckade författare som omskapar verkliga människors liv till något som tjänar deras egen tillfredsställelse och girighet ".

Weldons bittra omdöme tycks ha bekräftats av svensk rättsskandal. Sture Bergwall var innan han omhändertogs av kriminalvården en småkriminell missbrukare, väl intagen på Säters rättspsykiatriska klinik erkände han inte mindre än 39 mord och dömdes för åtta av dem. Bergwall avbröt sin terapi 2002 och avslutade samarbetet med polisen, istället valde han att på sin brors inrådan kontakta en undersökande journalist. Bergwall blev så småningom friad från alla anklagelser, inte mindre än sex olika tingsrätter hade blivit bedragna och dömt en oskyldig man. Under hans tid på Säter hade en sammansvetsad grupp bildats kring Sture Bergwall. Den bestod av en åklagare, en förhörsledare, en psykolog, en jurist och en grupp av minnesforskare från Stockholms universitet. Under flera års tid vallade de en drogad och vilt fabulerande Bergwall på den ena brottsplatsen efter den andra. Samtliga var övertygade om att Bergwall var en seriemördare. Gruppens övertygelse hölls vid liv av en inflytelserik psykoanalytiker, som kontinuerligt tillhandahöll terapi och rådgivning till gruppmedlemmarna. Det var hon, som utan ett enda övertygande bevis lyckades manipulera den inbillade mördarens tänkande och beteende, samt utredare, polis och en stor del av det svenska rättsväsendet. Denna märkliga affär visar hur lätt övertygade de flesta av oss kan bli av olika former av "expertutlåtanden”, även om dessa i slutänden visar sig ha byggt på milt sagt obskyr vetenskap och tämligen bisarra demonstrationer av personlig säkerhet, självöverskattning och prestigejakt.

När jag vid ett par tillfällen har samlat information kring landsbygdsutveckling i Latinamerika och Afrika fann jag att det var lönt att närma sig personer som inte var direkt inblandade i de olika projekten. Inflytelserika personer som i allmänhet inte kontaktades av externa konsulter; exempelvis religiösa ledare, representanter för polis och armé och inte minst barnmorskor.

I de andinska högländerna blev jag genom mitt samröre med barnmorskor ofta påmind om hur fysiska åkommor hindrade kvinnor från att delta i beslut kring offentliga angelägenheter. Jag lärde mig en del om den skam och det utanförskap som frodas kring könssjukdomar och specifika kvinnliga lidanden. Listan är lång och varierar från plats till plats; vulvovaginala sjukdomar, exempelvis hur tarm – könsorgan vanställs och smärtar genom fistlar, framfall och cancer, en mängd fysiska och psykiska komplikationer som uppkommit i samband barnafödande, pre - och postnatala besvär som orsakats av svält, fattigdom, hårt arbete och andra umbäranden, menstruationsbesvär, brist på eller förbud mot preventivmedel, misslyckade aborter som förstört inre organ, bröstcancer och ovanpå allt det en mängd kulturella avarter som begränsar kvinnors rättigheter och tillgång till beslutsfattande organ. Andra faktorer som påverkar kvinnors hälsa är traditioner som försvarar och rekommenderar olika former av fysiska övergrepp, varav könsstympning är ett av de mest vedervärdiga, eller så används religion, vidskepelse, myndighet och girighet för att minimera de skadliga effekterna av våldtäkt, könsrelaterat våld, incest, tidiga äktenskap, isolering av hustrur och döttrar, prostitution, trafficking och en mängd andra missbruk av människor.

En stor del av sådana övergrepp och oförstånd är rotad i mäns rädsla och dominans. Den kvinnliga kroppen, framför allt dess inres karaktär och funktioner, är okänt territorium för de flesta män och som jag konstaterade i början av min blogg ‒ det okända skrämmer. De mysterier som döljer sig i kvinnors kroppar har i tusentals år väckt fruktan hos män ‒ hur foster växer i kvinnors inre, hur menstruationsblod med jämna mellanrum bryter fram, de kvinnliga könsorganen som kan framstå som både lockande och skrämmande. En mängd underliga föreställningar har utvecklats kring kvinnors anatomi. Exempelvis, ända fram tills dess den anatomiska forskningen växte fram under renässansen trodde många européer att livmodern likt en liten varelse med egen vilja kunde röra sig fritt inom kvinnors kroppar.

För att skydda sig från kvinnlighetens okontrollerbara mysterier ledande män ibland bestämt att gravida och menstruerande kvinnor var "orena" och att samhället måste skyddas från dem och deras skadliga inverkan. I Bolivias, Perus och Ecuadors bergstrakter fann jag att en del sådana underliga vanförställningar fanns kvar och orsakade  smärta och problem för kvinnor, samtidigt som de kunde försvåra den harmoniska samvaron och kärleken mellan man och kvinna. Många kvinnor skämdes över sina kroppar och könsrelaterade sjukdomar hindrade dem från att söka hjälp just när de behövde den som mest.

När jag befann mig i ett landsbygdsområde i Mali frågade jag en barnmorska om månggifte. Hon bad mig: "Snälla du, innan du skriver något om månggifte skulle jag önska att du lärde dig så mycket som möjligt om det. En del är givetvis mycket dåligt, men en del är bra. Du förstår, för mig som barnmorska är polygami ofta bättre än engifte. Här är ensamstående gifta kvinnor är mer utsatta för sina mäns missbruk än de som lever i polygami. Fruar tar hand om varandra och varandras barn, de delar problem och arbete, löser tillsammans olika konflikter och framför allt tar de hand om varandra under sina graviditeter och när de blir sjuka. De vet vad det innebär att vara kvinna på en plats som den här. Efter det att en ensam hustru har fött barn är hon ute och arbetar på fälten inom en vecka, men bland polygamisterna kan hon vila i ett halvår och utför enbart arbete som inte är betungande. Jag finner fler veneriska sjukdomar, mer missbruk, desperation och våld bland ensamstående fruar än bland polygamisterna. Snälla du, misstolka mig inte. Jag påstår verkligen inte att polygami är perfekt men här bland oss innebär det färre problem. Men, men allt förändras mycket snabbt, en del till det bättre, en del till det sämre. "

Antropologer har funnit att kvinnor ofta är ledande inom så kallade ”besatthetskulter” med ritualer centrerade kring rollspel, fertilitet, botande, exorcism och gemensamt festande . Sådant som har med moderskap är ofta viktigt inom sådana kulter där män ofta är uteslutna från initiationsritualer och ceremonier som kretsar kring förlossning och botande.

Kvinnors situation har förändrats drastiskt genom de omfattande samhällsförändringar som fortfarande pågår inom den europeiska kultursfären och som inleddes när industrialismen började ersätta tidigare produktionssystem som var baserade på jordbruk och boskapsskötsel. Det sociala livet kom alltmer att centerars kring kärnfamiljen, medan grupptillhörighetens betydelse minskade när bygemenskaper bröts upp. Kvinnors sociala stöd förflyttades från specifika kvinnogrupperingar inom lokalsamhället till att bli alltmer beroende av kärnfamiljen och det stöd och de tjänster som erbjöds av anställd personal verksam inom medicinska och sociala inrättningar, territorier som fram tills nyligen har dominerats av män .

Tillbaka till fibromyalgin. Jag hörde nyligen från en kvinnlig bekant, som under lång tid har lidit av svår smärta liknande den gängse diagnosen för fibromyalgi, att hon äntligen träffat en erfaren läkare som förklarat att hennes lidande kunde ha samband med förlossningsskador i det förflutna. Hans teori var att svår smärta och komplikationer i samband med förlossningar och deras efterbehandling kan ha påverkat hennes nervsystem på ett sådant sätt att det fortfarande kan ”överreagera” även efter det att de fysiska såren har läkt. Om den kvinnliga kroppen har drabbats av extrem smärta i samband med exempelvis förlossning, allvarliga menstruationsbesvär, eller ännu alvarligare incidenter som könsstympning, våldtäkt eller andra former av könsrelaterat våld så kan nervsystemet aktiveras även av mindre problem. Våldsam smärta kan alltså uppstå även om dess faktiska källa inte kan upptäckas, eller snarare har läkts. Nervsystemet förblir inte vilande eller desaktiverat efter allvarliga trauman, utan tenderar att reagera på ett ”överdrivet” sätt även om en yttre stimulus är betydligt svagare än den som ursprungligen rubbade och aktiverade hela nervsystemet.

Jag vet om jag har rätt eller fel, men jag misstänker att vissa religiösa grupperingar som kretsar kring exorcism och gemenskap ibland kan fungera som stöd för utsatta kvinnor. Med exorcism menar jag då föreställningen om att demoner representerar det okända som tränger in i vår sfär för att skada oss och som enbart gemensamma krafter kan fördriva från vår krets. Genom symboliska handlingar fördrivs den ondskan och det kaos (läs smärta) som har tagit över en kvinnas kropp, ofta i samband med graviditet och förlossning , eller i fallet med unga flickor ‒ menstruationsmärtor och/eller komplikationer i samband med könsstympning . Då det gäller pubertetsbesvär och exorcism kan biobesökare påminnas om skräckfilmer som Carrie och Exorcisten där det är just unga kvinnor som hemsöks av demonerna. Extatiska, gemensamma riter, ofta i samband med dans och rollspel, inte minst med kvinnor som agerar som män, kan tjäna till fördriva smärta , utanförskap och ensamhet.

Åter till vårt moderna samhälle. Vad kan en kvinna som diagnostiserats med fibromyalgi ta sig till? Söka stöd hos en forskning som ständigt är på jakt efter smärtans fysiska orsaker? Söka stöd hos män som egentligen inte kan begripa hur en kvinnas kropp fungerar? Söka stöd kvinnor som är lika förvirrade som hon och även de famlar efter hjälp och tröst bland offentliga medier som sprider en kakafoni av åsikter om olika källor till smärta och ohälsa. Det kan röra sig om allt från dåliga matvanor, stress, utomjordingar, plast i miljön. klimatförändring, stjärnkonstellationer och socialt utanförskap. Som filosofen José Ortega y Gasset konstaterade: " Problemet med den moderna människan är inte att hon inte tror på något, snarare att hon tror på allt.

Litteraturhistorikern Elaine Showalter skriver om hysteri i Hystories: Hysterical epidemics and modern media. New York: Columbia University Press, 1997.Vid det här laget finns det säkert en svåröverskådlig mängd böcker om kvinnors sjukdomar, barnafödande under olika tider och mäns betydelse för tolkningen och behandlingen av könsrelaterade åkommor. Själv blev jag intresserad av ämnet när jag för många år sedan läste Shorter, Edward (1984,) A History of Women´s Bodies. Bungay, Suffolk: Penguin Books.Med stort intresse har jag också läst Dan Josefsson utmärkta bok om fallet Sture Bergwall: Josefsson, Dan (2013), Mannen som slutade ljuga. Berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick. Stockholm: Lind & Co. Andra böcker jag använt för min blogg är: Fabian, Johannes (1983), Time and the OtherHow Anthropology Makes Its Object. New York: Columbia University Press. Foucault, Michel (2002), Sexualitetens historia. Band 1. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos och Lewis, Ion M. (1971) Ecstatic religionAn anthropological study of spirit possession and shamanism. Bungay, Suffolk: Penguin Books.

 

BLOG LIST

Books are quietly resting in my bookshelves, year after year. When I look at them I wonder where and why I bought them, one day I will read them. When I few a weeks ago, travelled to Prague I brought with me One, a novel by David Karp, without any other thought than "now it may be the right...
I mina bokhyllor står böcker stillatigande år ut och år in. När jag ser dem undrar jag när jag köpte dem, alltmedan jag tänker att en dag skall jag läsa dem. När jag för några veckor sedan reste till Prag tog jag, utan någon annan tanke än att ”nu kan det vara dags”, fram David Karps...
With good reason it happens quite often that my generally chic and fashion conscious wife complains about the way I dress, as well as my general appearance. Just before we are going out together she tends to give me an apologetic glance and point out that I am dressed like a hobo and that my hair...
Med goda skäl händer det allt som oftast att min eleganta och modemedvetna hustru klagar på mitt sätt att klä mig och på mitt utseende. Precis innan vi skall gå ut tillsammans ger hon mig ofta en beklagande blick och påpekar att jag är klädd som en luffare, att håret står åt alla håll ”som hos den...
Sometime during the third century AD the North African Terentianus Maurus wrote four books about “letters, syllables and metrics”. Most of the content of these books are probably forgotten by now, aside from the quote habent sua fata libelli, "books have their destiny". Actually Maurus...
Någon gång på tvåhundratalet skrev Terentianus Maurus fyra böcker Om bokstäver, stavelser och versmått. Det mesta från de där böckerna är väl numera bortglömt, bortsett från citatet habent sua fata libelli, ”böcker har sina öden”. Egentligen skrev Maurus inte det, utan pro captu...
When I a few days ago indolently watched TV I ended with a rather insane science fiction movie called Pandorum. It was about how 60,000 people in 2174 had been induced to hyper sleep and sent off on a 123-year-long trip to a planet called Tanis, reckoned to be similar to Earth. Every...
När jag för någon dag sedan slötittade på TV fick jag se en tämligen vansinnig Science Fiction film kallad Pandorum. Den handlade om hur 60 000 människor år 2174 hade blivit försänkta i hypersleep och sänts iväg på en 123 års lång resa till en Tellusliknande planet vid namn...
Today two years have passed since I started writing my blog. It was my sister Annika, who suggested I start blogging and while rain poured outside the train window on my way to the school I was working in, one hour´s ride to the north, I rewrote an article refused by the local press. That is now...
Idag är det två år sedan jag började skriva min blogg. Det var min syster Annika som föreslog att jag skulle börja blogga och med ösregn utanför tågfönstret på väg till skolan jag arbetade på i Växjö skrev jag om en artikel jag fått refuserad av både Sydsvenskan och Norra Skåne. Det...
Items: 201 - 210 of 330
<< 19 | 20 | 21 | 22 | 23 >>

Contact

In Spite Of It All, Trots Allt janelundius@gmail.com